fredagssnurr

vardagsrum- teknikrum

rundabordssamtal - headsetsamtal

talrum -skalrum

ytterhav- innehav

gråtskratt-slasktratt

fel slutsats

Sur är jag. Jag blir liksom rusigt sur. Det kittlar i kroppen och jag vill bort.

Nyss tittade jag på kunskapskanalen. Det handlade om virus. En forskare sa att fågelinfluensa viruset fanns mycket i nordafrika och i Israel. Det blev ett utbrott i New York. Det bor många judar i New york som ofta åker till Tela Aviv med flyg. Virus kan sprida sig långa sträckor med flyg.

Mitt framför ögonen på mig satt han och var antisemitisk. Jag undrar om han kom undan med att det var ren sannolikslära, eller hur sjuttan han kunde med att säga det.

Idag har jag ägnat en del av min dag åt att komma på något bra sätt att säga att vetenskap är en efterhandskonstruktion av ett faktum som man redan har insett. Jag fick för mig att då skulle vi få en mycket friare och mer kreativ utveckling i det här samhället. Men så dyker den där forskare upp som indirekt har dragit en slutsats, utan att ha tillräckligt på fötter. Eftersom han enligt mig dragit en "dålig" slutsats skulle jag vilja läxa upp honom i lite vanlig forskningsmetodik. Det är skillnad på vilka slutsatser man kan dra i kvantitiv och kvalitativ forskning. ååhh

Våra behov

En god vän till mig brukar säga att vi behöver värme, mat och sova, i princip i en bestämd mängd över cirka ett dygn.

Det innebär till exempel att om det inte är tillräckligt med värme så kan det kompenseras med extra mat. Och om man har sovit massor behöver man inte äta lika mycket. Detta faktum är ännu inte tillfullo utrett...

Förförståelse

Jag har läst mycket metodik. Först var jag arg för att jag inte hittade någon metod som jag kunde plocka och använda. Ju mer jag läste desto mer förstod jag att det saknas metodik. I vart fall ordentligt nedskriven analysmetodik. Nu börjar jag hitta lite, och de skriver att det är ett nytt ämne. Fasen jag ska skriva en bok i hur analyser kan utvärderas - analysanalys ska den heta.. typ.

Jag tänker att lite vanlig hederlig självkritik borde vi väl ha en metod för. En analytisk - syntetisk metod för utvärdering. Det här ältas i mitt huvud, därför skriver jag det lite tjatigt.

I mitt sökande hittade jag i vart fall en himla intressant platsanalysmetod som helt enkelt går ut på empati. Jag får lov att utgå från mig själv för att förstå hur de flesta inom arten människa upplever platsen. Det verkar roligt. Framför allt om många gör det, då borde ju också validiteten öka.

Mycket av mina tankar kommer nu från anhandlingen "Rummet och människans rörelser" av Inger Bergström

På så vis kan jag fundera hur biotopen för arten människa ska se ut!? Tänkte på Jay Appleton - prospect and refuge, savannteorien och usch jag vet inte vad.


Förförståelse är metodikens ord på fördomar, -den uppfattning man har om saker och ting vid en viss tolkning av "något".

Jag har fått för mig att jag ska förstå metodik innan jag tar tag i min exjobbsanalys ordentligt. Nu har jag ännu mer cyniska ideer om hur man kan använda analyser. De skriver inget om mängden av förförståelsen, nu har tex mer förförståelse om metodik än jag hade för två veckor sedan. Ingen kunskap här inte.

Orienterbarhet

Jag söker runt lite på nätet. Det enda som wikipedia har skrivit om orienterbarhet är följande.

"Orienterbarhet är inom matematiken en egenskap som ytor har i euklidisk geometri. Orienterbarhet avgör om det går att kontinuerligt välja normal till ytan i varje punkt. Ett exempel på en icke orienterbar yta är Möbiusbandet."

Här ska jag göra ett tillägg.

Betydelsen av normal i enlighet med det ovan beskrivna var det längesen jag tänkte på. Rätt och slätt. Vinkelrätt är också ett roligt ord.

Jag blir totalfascinerad av typ Möbius band. Hur relevant är möbius band i stadssammanhang? Det här med icke-orienterbarhet kanske jag kan använda för att hitta kritiska platser...

Fenologi

för mig är växternas fenologi läran om hur de påverkas av sin omgivning. Enlig wiki är fenologi följande

(från grekiskans phainesthai, komma i dagen, bli synlig), botanisk och zoologisk term för läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket.
När man vill förstå ett områdes växt- och djurvärld eller bedöma dess klimat är det av stor vikt att känna till sådana saker som tiden för lövsprickning, blomning, fruktsättning, lövfällning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd, etc, på olika orter och under olika år.

när invintrar en ek, när invintrar ett ljungfrö, när invintrar is.

förändrat

Det kom inget vatten ur kranen. Trots allt mitt eldande så hade vattnet någonstans längs rören lyckats bli is. Fast- flytande- gasform. Ungefär två timmar efter upptäckt började vattnet forsa fram igen. Jag stod länge och tittade ner i handfatet och lite ovetande väntade jag på att isproppen skulle dyka upp. Men det gjorde den aldrig. Det skulle den aldrig kunna göra heller för längst ut på kranen satt en finmaslig sil. Vattnets fenologi grunnade jag på länge. Sedan kom jag på att det heter nog aggregationstillstånd egentligen. Vatten som växt.